Kriget i Kattegatt 1939 - 1945.
En artikelserie i sju delar.
Del 4: 1942
Under våren 1942 ökade de brittiska bombanfallen mot Tyskland. Under 1942 fortsatte den tyska och brittiska kurirflygtrafiken över svenskt område. Under den sk februarikrisen , då ett tyskt anfall mot Sverige fruktades mobiliserades allt disponibelt luftvärn och på sina håll kunde man avge effektiv spärreld vid de alltmer ökande nattliga brittiska överflygningarna.
Den 23 januari lämnade de norska ångarna Elisabeth Bakke, John Bakke, Tai Shan, Taurus och Ranja Göteborg för att gå till England i Operation Rubble. Fartygen undgick på sin färd mot England nätt och jämt att bli upptäckta av de tyska fartygen Scharnhorst och Gneisenau som opererade i Kattegatt.
Det norska fartyget Elisabeth Bakke.
John Bakke.
Tai Shan.
Tai Shan, Lionel, Dicto och Lalandia.
Den 29 mars störtade det brittiska Hampden AE246 i Kattegatt nära Anholt efter att ha varit på uppdrag över Lübeck. Flygplanet träffades av luftvärnseld över sitt mål i Tyskland och började tappa bränsle varpå man tvingades nödlanda på havet.
Efter den lyckade Operationen Rubble i slutet av januari då fem norska fartyg gick från Göteborg till England planerades en liknande operation. Det hela gick ut på att 10 fartyg som låg i hamn i Göteborg, de sk kvarstadsbåtarna, skulle gå med last till England. Fartygen hade vid krigets början befunnit sig i svensk hamn och man hade nu lastat fartygen med varor som skulle till England. Tyskarna hade dock fått reda på vad som var på gång och ville av naturliga skäl att så få fartyg som möjligt anlände brittisk hamn. Som läget var hade tyskarna svensk tillåtelse att på deras väg till och från Norge lägga till vid svensk hamn och i gengäld lät tyskarna svenska fartyg vara ifred. För Sverige var denna överenskommelse viktig för annars skulle handeln med varor till och från svensk hamn vara i fara. Ett dilemma för svenskarna var härmed om de skulle tillåta de 10 norska fartygen lämna hamn och segla iväg eller inte. I september 1941 hade fallet gått till domstol och under tiden en lösning var på väg fortsatte lastningen av gods ombord fartygen. Man tog även ombord några luftvärnskanoner för försvar samt sprängämne för att kunna sänka respektive fartyg ifall de skulle bli tvungna att överge dem så de inte föll i tyskarnas händer.
I mars kom domstolsbeslutet vilket sa att fartygen skulle få lämna svensk hamn. Under mars hade de tyska flygspaningarna ökat i Kattegatt och det var ingen tillfällighet när det tyska fartyget Ingrid Trabe la till i Göteborg i närheten av fartygen. Tyskarna la särskilt märke till att man monterat luftvärnskanoner på fartygen och man rapporterade de norska fartygens förehavanden till de tyska patrullbåtar som låg och väntade längre ut på havet redo att attackera fartygen.
På kvällen den 31mars lämnade de tidigare kvarstadsbelagda norska lastfartygen, M/T Buccaner, M/T Rigmor, S/S Gudvang, D/S Skytteren, M/T Storsten, D/S Charente, B. P. Newton, M/T Lind och M/S Dicto, var och en Göteborg för att gå till England genom Kattegatt och Skagerack som vid tillfället var fullt med drivis för att sedan mötas upp längre ut till havs.
I Hallandsposten kunde man läsa om fartygens öden.
B.P Newton. Fartyget lyckades nå England.
M/S Dicto. Fartyget återvände till Göteborg där hon låg tills kriget var over.
M/T Rigmor som sänktes av brittiska styrkor.
Tidigt på morgonen den 1 april upptäcktes Buccaner av en tysk patrullbåt och eldgivning uppstod. Besättningen ombord Buccaner detonerade en laddning ombord för att själva sänka fartyget så inte tyskarna skulle kunna beslagta det och fartyget sjönk senare under dagen utanför Käringön. Besättningen plockades upp av patrullbåten som förde sina fångar till Fredrikshamn. Senare under kvällen den 1 april, närmare bestämt vid 18-tiden, upptäcktes Rigmor av tyskt bombflyg och besättningen ombord Rigmor avgav luftvärnseld och flygplanet försvann efter att ha utfört en rad anfall mot fartyget. Dagen efter, den 2 april, dök några tyska bombplan upp och anföll fartyget som fick svåra skador. En stund senare kom mötande brittiska fartyg till undsättning men för sent. Kl 1700 plockades Rigmors besättning upp av brittiska HMS Eskimo och fartyget sänktes av det brittiska fartyget Faulknor för att det inte skulle falla i tyskarnas händer. Kl 20 på kvällen den 1 april närmade sig två tyska patrullbåtar Gudvang. Besättningen ombord Gudvang gick i livbåtarna och detonerar laddningarna ombord och sänkte fartyget utanför Käringön. Tyskarna plockade därefter upp besättningen och förde dem till Norge i fångenskap.
På morgonen den 2 april blev Skytteren stoppad av en tysk patrullbåt som beordrade besättningen att stanna. Man beslöt då att detonera en rad laddningar för att själva sänka sitt fartyg så inte tyskarna skulle beslagta det och man övergav därefter fartyget som sjönk några timmar senare utanför Käringön.
Lind hade hela natten till den 2 april undgått de tyska patrullbåtarna genom att ändra kurs varje gång man såg ett tyskt fartyg men på morgonen hade man en patrullbåt hack i häl. Kl 1130 blev man attackerad av tyskt torpedflyg av modellen Heinkel. Man besköt planet med sitt nymonterade luftvärn och en halvtimme senare dök några brittiska flygplan, av Beaufightermodell, upp och tog upp kampen med det tyska flyget. Under tiden fortsatte Lind västerut och den 4 april nådde man England. Vid middagstid samma dag attackerades Storsten, inledningsvis av tyska fartyg och kort därefter även av tyskt flyg, av modellen Junker 88. Storsten träffades av en mina släppt av flyget och skadades svårt. Kort därefter detonerar besättningen laddningarna ombord och överger fartyget och man plockas upp av tyskarna. Strax efter middagstid den 2 april såg besättningen ombord Charente en tysk patrullbåt komma mot dem. Man sjösatte livbåtarna och detonerade laddningarna ombord för att själva sänka fartyget utanför Käringön innan tyskarna kunde lägga beslag på det. Tyskarna plockade upp besättningen och förde fångarna till Fredrikshamn.
Strax efter att Newton lämnat Göteborg stötte man på en tysk konvoj och man besköts omedelbart. Fartyget träffades men lyckades ändå ta sig till England dit man anlände den 2 april.
Dicto vände om och tog sig tillbaks till Göteborg och låg sedan där tills kriget var över.
Den 23 juni nödlandade ett Lockhead Hudson i Gullmarn vid lilla Borö nära Lysekil. Planet hade fått fel på ena motorn som hade gett upp. Samtliga ombord räddade sig ombord en gummiflotte innan planet sjönk. Senare lyftes planet och diplomatposten, som hade varit på väg från Sverige till Skottland, bärgades varpå planet bogserades ut på djupt vatten och sänktes.
Lockhead Hudson.
Den 17 augusti sjönk det tyska trupptransportfartyget S/S Wuri utanför Ålborg efter att man gått på en mina fälld av brittiskt flyg. 65 besättningsmän omkom vid förlisningen. De överlevande som räddades fördes in till Hals. 1943 bärgades akterskeppet och fortsatte sin tjänst i tyska marinen efter att man byggt på ett nytt förskepp. Efter andra världskriget fortsatte fartyget i drift och skrotades 1972.
Det tyska fartyget S/S Wuri sjunker.
Den 24 augusti gick transportfartyget S/S Peter von Danzig på en mina utanför Ålborg och sjönk. Fartyget var vid tillfället på väg från Horsens i Norge till Frederikshamn med last av kisel. De överlevande plockades upp av ett förbipasserande fartyg, S/S Bien, och fördes in till hamn. Peter von Danzig byggdes 1916 för Danzig F. G. Reinhold i Danzig.
Den 17 september gick det tyska fartyget Annie på 172 brt på en mina och sjönk.
Den 15 oktober föll trupptransportfartyget Batavier III offer för brittiska flygminor söder om Ålborg.
Den 17 oktober gick den tyska bogserbåtsångaren S/tg Adolf, NT 16 (Netztender) på 169 brt på en mina och sjönk. 5 besättningsmän omkom vid förlisningen. Adolf byggdes 1922 på Johann Oelkers i Hamburg och mätte 32 m längd och 7 m bredd. I början på april 1942 byggdes Adolf om till NT 16 och hann inte tjänstgöra länge innan förlisningen några månader senare.
Bogserbåtsångaren Adolf.
Bogserbåtsångaren Adolf.
Den 25 oktober minsprängdes det svenska lastfartyget Valencia norr om Själlands rev. Fartyget förde vid händelsen last av malm och var på väg från Oxelösund till Rotterdam. Besättningen plockades upp av ett förbipasserande fartyg.
Den 26 oktober rådde kraftigt oväder på Kattegatt och den finska motorseglaren Aina, som var på resa från Tyskland till Norge med 60000 l sprit sprang läck och sjönk i det hårda vädret och sjönk i Laholmsbukten utanför Halmstad. Besättningen på 5 man lyckades, med hjälp av en livbåt, ta sig iland där man kunde sätta sig i säkerhet.
I början på november gick det tyska fartyget Admiral Scheer tillsammans med Z-23, Z-28 och Z-29 från Trondheim i Norge ner genom Kattegatt till Östersjön. Z-23 och Z-29 stannade i Köpenhamn.
Den 11 november lämnade det tyska fartyget Nürnberg tillsammans med Z-25 Swinemünde för att gå till Köpenhamn där Z-23 och Z-29 anslöt och man gick den 18 november vidare mot Trondheim upp genom Kattegatt.