Ostmark byggdes 1932 i St. Nazaire i Frankrike och fick från början namnet Côte d'Argent. Fartyget gick som färja, bla mellan Calais i Frankrike och Dover i England, men efter att Tyskland ockuperat Frankrike under sommaren 1940 beslagtogs fartyget. Dess storlek och utformning gjorde det idealiskt att frakta minor på och man byggde således om det till minfartyg. 1941 stod fartyget redo för insats i Kriegsmarine, nu under namnet Ostmark.
Under mitten av april 1945 befann sig Ostmark i Norge för att lägga ut minfält men pga dåligt väder hindrades man från att genomföra uppdraget och man lastade av sina minor och tog sig istället ner mot Köpenhamn tillsammans med några andra tyska fartyg.
Strax efter midnatt den 21 april anfölls Ostmark av brittiskt flyg. Efter att flera bomber släppts träffades Ostmark av två bomber. Den första träffade förskeppet där också ammunitionsförråd fanns. Explosionen blev våldsam och delar av fören slets loss. Den andre bomben träffade däck mellan överbyggnaden och skorstenen och fartyget fattade eld. Kort därefter fick Ostmark slagsida och befälet ombord gav order om att överge det sjunkande fartyget. Livbåtarna sattes i sjön och kl 0100 kantrade Ostmark och sjönk. Besättningen ombord de medföljande tyska fartygen plockade upp de överlevande ur vattnet.
I mitten av september, när Kattegatt visade sig från sin bästa sida, passade vi på att åka ut till vraket av den tyska minutläggaren, som ligger 25 km utanför Halmstad, halvvägs ut mot ön Anholt.
När vi kommer fram till platsen där vraket ligger kör vi försiktigt fram över det. Med hjälp av ekolodets Structurscan-funktion får vi en bra överblick över vrakområdet. Vraket är stort, över 3000 brt. Det är 103 m långt och 14 m brett. Bottendjupet på platsen är 43 m och vraket lodar 10 m upp från botten, ungefär lika högt som ett hus med fyra våningar. På ekolodet ser vi att vraket står mer eller mindre rätt på botten, med en lätt slagsida åt styrbord. Vi ser också tydligt att stora delar av fören saknas.
Med hjälp av bilden från ekolodet märker vi ut en exakt position på vraket där vi vill komma ner varefter vi släpper ner ett lod med nedstigningslinan på positionen vi märkt ut.
Vi förbereder oss för att ta oss ner och filma på vraket. Efter att ha gjort de sista kontrollerna av utrustningen och vi gjort oss klara hoppar vi i vattnet. Det är knappt någon ström i ytan och vi samlas vid nedstigningslinan. Efter några lugna andetag på ytan ger vi tecken på att vi är redo och påbörjar vår nedstigning ner mot vraket.
Vi följer linan ner mot vraket. Från 20 m djup ser vi vraket nedanför oss där det börjar på 32 m djup.
Under oss ser vi vraket med dess väldiga babordssida. Vi kommer ner på däck där lodet landat strax akter om skylighten. Sikten är mycket god. Runt skylighten ligger flera lådor. I en av lådorna ser vi något som ser ut som förrådsbehållare, möjligen med dimsyra som användes för att lägga ut rökridåer som skydd.
Framför skylighten passerar vi över det stora skorstensfundamentet och vidare till bygget. Det var här Ostmark fick ta emot en av bomberna som fälldes natten då fartyget sänktes. Här är ödeläggelsen stor. Den stora överbyggnaden framför fundamentet där skorstenen en gång stått har rasat samman kraftigt, dels pga av den hårda striden i april 1945 då fartyget sänktes, dels pga den tid fartyget legat på havets botten. Det går att simma in i resterna av överbyggnaden. Härinne ligger det mycket bråte och kablar hänger ner från taket överallt.
Framför överbyggnaden är det mesta raserat. Det var här det attackerande flyget fick in den första träffen. Allt är ett virrvarr av plåt och nät. Mängder med trålgarn sitter fast i hela området och det är mycket svårt att se vad som är vad. Stora delar av den forna fören saknas, vilket vi även kunde se på Structurescan-bilden av vraket. Vi rundar resterna av fören och beger oss mot aktern.
Då vi närmar oss aktern går vi ut utanför styrbordssidan och kikar på de stora fönstren in mot mindäcket. Innanför ser vi rälsen som användes att transportera minor på och på akterdäcket står det en kanon insnärjd i trål.