Under 2024 var Micko uppe i Kalmarsund och sökte efter vrak när plötsligt ett stort segelfartyg dök upp på sonarbilden. Kort därefter genomförde vi dyk på platsen och kunde snabbt konstatera att det rörde sig om ett gammalt örlogsfartyg. Frågan var vilket. Vi mätte upp vrakets längd och bredd på sonarbilden till ca 45-50×10-12 m.

I häftet ”Tre vrak i Kalmarsund – En guide till vår sjunkna historia” som gavs ut av Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar län 2008 kan man läsa att det sänktes tre danska fartyg den 2 juli 1697. Kunde det vara ett av dessa? I häftet anges Enighed vara ca 50 m långt och ca 12 m brett vilket kunde stämma in på det vi dykt på men problemet var att för detta vrak är positionen redan känd och man har bärgat kanoner därifrån och placerat på vallarna på Kalmar slott. Intresset ökade dock när vi läste vidare i häftet och i faktarutan kring vraket Enighed att där angavs längd och bredd till 30×7 m. Vi har dykt vid platsen där Enighed enligt uppgift ska ligga och där ligger två mindre krigsskepp.

Micko kontaktade i ett tidigt skede Länsstyrelsen och Marinarkeologer och väckte snabbt deras intresse. I slutet på sommaren genomförde marinarkeologer dyk på platsen och kunde konstatera att det definitivt rörde sig om ett 1600-tals vrak.

Kunde man ha förväxlat vraken och det tidigare identifierade vraket som Enigheten kanske inte alls är det? Ett letande i arkiven påbörjades av arkeologerna och man började jämföra både svenska och danska källor.

I tidskriften ” Marinhistorisk Tidsskrift” utgiven av Marinehistorisk selskab 1981 ges en genomgång av Enighedens historia:

Fartyget byggdes i Christiania (nuvarande Oslo) 1650 och gavs namnet Prins Christian, efter kronprins Christian, som senare blev kung Christian V. Längden på fartyget anges här till 47 m. Det var ett av de största skeppen i den dansk-norska flottan vid den tiden, byggt av James Robbins.

1667, i samband med att den tyska prinsessan Charlotte Amalia skulle föras till Danmark för att gifta sig med kronprinsen, döptes skeppet om till Prinsesse Charlotte.

1673 döptes fartyget om till Enigheden. Under det Skånska kriget 1675-1679 deltog Enigheden i flera viktiga sjöslag. Bla Slaget vid Mön och Slaget i Köge bukt.

Den 2 juli 1679 stod skeppets sista strid utanför Kalmar. Striden är beskriven i både svenska och danska källor men händelseförloppet skiljer sig åt. Vissa beskriver att Enigheden var ett brandskepp, dvs lastat med brännbart material som skickades in mot fienden. Andra källor berättar att Niels Juel först skickade två brandskepp: St. Peder och St. Johannes, mot den svenska flottan, följt av Enigheden. En tredje version berättar att kapten Dreyer använde ett brandskepp som skydd mot svensk eld för att kunna blockera det södra inloppet i Kalmarsund. Vad som stämmer och inte kommer arkeologerna nu försöka reda ut.

I början av 2025 var vi tillsammans med marinarkeologerna ute vid vraket och det undersöktes och dendroprover togs för att analysera virkets ålder och härkomst.

Ett samarbete mellan svenska och danska marinarkeologer har inletts och arkeologerna kommer granska de historiska källorna vidare samt analysera prover som tagits på vraken och enligt plan kommer en rapport utges i slutet av 2025.