Dykåret 2006
Året 2006 började med flera turer upp till Gullmarn norr om Göteborg. I det kalla januarivattnet gjorde vi många fina dyk.
Veckan innan påsk anordnade vi en resa ner till Öresund för att dyka på minsveparen M-575 och ångfartyget S/S Polaris. Väderutsikten för veckan var att det skulle blåsa och regna en del men inte mer än att vi skulle kunna genomföra våra dykningar på vraken.
Under veckan utgick vi från Viken, strax norr om Helsingborg, där vi bodde i en stuga och med småbåtshamnen bara några hundra meter bort.
Tidigt på söndagen åkte vi ut till M-575. Efter att ha lokaliserat vraket på ekolodet kastade vi i draggen och hakade fast den på fartyget. Det var måttlig ström i ytan och nere på vraket var den obetydlig. Sikten var runt 3 m. Under veckan gjorde vi ytterligare dyk på platsen och filmade en del men sista dagen var strömmen för stark för att göra nåt dyk. Dykning på S/S Polaris genomfördes på tisdagen och då var det solsken och det blåste heller inte så mycket.
Ett par veckor efter Öresundsresan dök vi på M/T Martina och Franz vid Kullen men annars var det mycket utfärder som blev inställda pga dåligt väder.
I slutet av maj blåste så ytterligare ett planerat vrakdyk inne och det fanns ingen möjlighet att komma ut på havet. Otur! Men lösningen blev istället att åka till stenbrottet St. Björkeröd och göra två dyk där. Kändes alldeles utmärkt. Spännande med rester kvar från stenbrytningen och träd som hade vuxit upp innan brottet vattenfylldes.
Som en introduktion till övrig kursverksamhet genomförde vi under juni vår Intro to tech med Richard Johansson nere i Mölle. Där gick vi igenom grundläggande dyktekniker och procedurer. Efter denna åkte vi ner till Råå strax söder om Helsingborg. Härifrån skulle vi fara ut med båt till S/S Robert. Vi kom ner till småbåtshamnen i god tid och bytte om och då båten dök upp lastade vi våra grejer och klev ombord. Det tog ca en halvtimme att gå ut och en stund senare var vi redo att hoppa i. Ytförhållandena var mycket bra. Vattnet låg spegelblankt, solen sken och strömmen var obefintlig. Sikten i vattnet var god ner till 20-25 m men djupare var det mycket partiklar i vattnet och sikten var ca 2 m. Trots den begränsade sikten som rådde på platsen genomförde vi ett mycket trevligt dyk på vraket.
Under V 26 hade vi en intensiv kursvecka, Technical Diver, för att få lite mer kunskaper om lite djupare dykning med mix, runt Kullen med utgångspunkt Mölle hamn. Richard Johansson var vår ledsagare även här. Veckans första dag bjöd på rejäla vågor men under resterande dagar låg vattnet spegelblankt och solen värmde upp luften till mellan 23 och 29 grader. Vattentemperaturen låg runt 16 grader hela veckan.
Efter kursveckan for vi åter ner till Öresund för att dyka på S/S Robert. Vi utgick denna gång från Ålabodarna strax söder om Helsingborg. Denna gång var sikten god och det soliga vädret gjorde att det var ljust i vattnet nere på vraket. Det blåste nordlig vind, ca 5-7 m/s, men strömmen var obefintlig.
Under juli gjorde vi flera naturdyk och vi dök även på vraket Krossaren vid Malmön. Vi klev i vattnet och bröt ytan direkt och simmade mot styrbordsmärket som står ca 30 m från land. Vi kom direkt på vraket eller snarare resterna av det. Sist vi var här var det ett riktigt fint dyk med många penetreringsmöjligheter men nu har det blivit skrotbärgat under våren och det syns tydligt att de inte sparat på sprängmedlet när de gjort jobbet. En man på platsen beskrev de som sprängt som ”entusiastiska”. Enligt samme man så är ca 1000 ton skrot bärgat men uppskattningsvis ligger det ca 400 ton kvar vilket kan stämma bra med tanke på hur det nu ser ut på platsen.
På grund av att de många planerade vrakutfärdena som ställdes in av diverse anledningar började vi se oss om alltmer efter alternativa ställen att dyka på. En sådan plats var gruvorna i Derome där vi hittade mycket rester från brytningen och några orter och bilvrak.
När vi första gången åkte för att dyka i Derome gruvor var inte hoppet så stort att det skulle finnas något intressant där. Den information vi hade antydde att det mest skulle vara ett sumpigt ställe med dålig sikt och inget av värde att se. Eventuellt skulle det även finnas en liten gång som gick in i berget en liten bit men detta var inte på något vis bekräftat. Under hösten genomförde vi flera dyk på platsen och vi fann att ungefär 10m in delar sig gången, den vänstra delen sträcker sig 13 m och den högra 16 m in i berget, höjdskillnaden från öppningen till slutet inne i den högra delen är ca 5m. Det mest intressanta låg dock i utforskningen som gjorde att vi hittade en gruvgång till, 30m in och ca 10m i diameter. Så i efterhand kan man bara konstatera att ett dyk som skulle ge en färdig bild av stället bara har lockat mer för att få en bättre uppfattning av hur gruvdriften en gång i tiden såg ut här.
Vi anser att det är helt klart värt att besöka Derome gruvor och vill man se vad som döljer sig under ytan krävs flera dyk. Det finns åtminstone två ingångar i berget. Det finns även ett bilvrak, en gammal Opel Kapitän. Det finns också mycket konstruktioner och rester att kika på från brytningen. Bla stegar, transportband och andra träkonstrukturer.
I september hade vi bokat in en resa till den tyska ubåten U-251 och minsveparen M-403 vilka båda ligger ute vid ön Anholt i Kattegatt. Avståndet till dessa vrak är ca 30 distansminuter från Torekov. Tyvärr var vädret för dåligt för att detta skulle gå så istället dök vi Kronprins Wilhelm. Det blåste ganska kraftigt men strömmen var minimal och sikten var mycket bra vilket gjorde att vi fick bra överblick över fartyget. Dagen efter blåste det ännu mer än tidigare och vi dök då på Holmen VI och Herriesburg. Vi genomförde även ett fint dyk på Bygdöy. Trots vädret som gjorde att vi inte kunde dyka på de vrak vi hade tänkt så fick vi ändå några fina dyk.
I slutet av oktober skulle vi ha dykt på Taifun men vädret gjorde att vi istället dök på M-575 och Fusion H10. Dyket på M-575 började med drygt en knops ytström. Den avtog vid tre meters djup och sikten nere på vraket var sedan sex meter. Efter 40 minuters bottentid tog vi oss tillbaka till linan och påbörjade uppstigning. Eftersom det var bra sikt såg vi det mesta av vad vraket har att erbjuda: fördäckskanonen, minsökningsutrustning, granatlådor, kängor, ammunition mm. På Fusion H10, som är en fiskebåt som står kölrätt på 27 m, finns många detaljer att se tex vinschar, kompressor och toalett.
I början på november var det snö på marken och noll grader i luften och färden gick mot en ny spännande dykplats. En gammal gruva. Vi hade ursprungligen fått reda på platsen av Johnny (Ordföranden i Tingsryd Divers) och sedan hade vi hört oss för hos olika personer och på så sätt samlat information om platsen. Väl framme såg man att stället hade potential för ett riktigt optimalt dyk. Stefan och Thomas gick i först och möttes av bra sikt i det femgradiga vattnet. Efter en timmes dykning växlade vi och jag dök med Johnny. Under nedstigningen passerar man gamla stegar och regelverk. Man får även se upp med stockar som både hänger lodrätt och ligger tvärgående i schaktet. Från huvudschaktet finns det på varierande djup intressanta orter in i berget. Under november återvände vi flera gånger till gruvorna i Fredriksberg och Thomas gjorde en mycket bra UV-karta över gruvan.
Efter gruvorna i Fredriksberg förflyttade vi oss cirka 10 km för ett dyk i Inglamåla järngruva. En tämligen outforskad dykplats som inte inbjuder till vidare utforskning. En svår igång och väl nere på 12 m. möter man en dyig botten som lätt gör att sikten blir noll. Mycket gammalt virke och enstaka trästegar ligger utspritt på botten. För att komma in till vattnet måste man först igenom en lång gruvgång för att sedan montera en stege att kunna ta sig ner med.
I december var vi less på alla vrakutfärder som blev inställda så bestämde oss för att köpa en egen båt vilket vi gjorde och mycket av december månad gick åt till att göra den iordning för 2007 års säsong dock hann vi med ytterligare en tur till Fredriksbergs gruvor. Thomas hade skrivit ut UV-kartorna som han ritat upp över gruvan och de stämde mycket bra men vi upptäckte även en del nya passager som vi inte sett tidigare.
Tidigt på morgonen lämnade vi Halmstad. Lufttemperatur låg på 6 grader och färden till gruvorna tog 2 timmar. Framme vid Fredriksberg tog vi en fika och gick sen i vattnet. Detta dyk gick vi in från huvudschaktet på 25 m-nivån och tog oss upp genom berget till 8 meters djup. Härifrån fortsatte en smal gång vidare söderut. UV-bilden nedan visar denna plats och man ser tydligt hur gas samlats i taket.
Före det andra dyket för dagen anslöt Johnny och vi gick igenom vad vi skulle göra på dyket. Detta dyk for vi in från huvudschaktet på 13 m-nivån. Vi utforskade även delar av 11 m-nivån.
Efter dessa två dyk for vi gemensamt till Växjö och fyllde våra flaskor hos Magnus och därefter vidare ner till Tingsryd Divers lokaler i Tingsryd där vi käkade, kollade dykfilm, planerade andra dagens dyk och snackade. Här övernattade vi också.
Dagen efter for vi upp till gruvan och genomförde ett riktigt kul dyk. Denna gång lämnade vi kameran på land och koncentrerade oss enbart på att njuta av turen.